Vad är en vetenskapsshow?

Tankarna om vad en vetenskapsshow/vetenskapsteater egentligen är varierar mycket mellan olika länder och bland dem som utvecklar föreställningar. Det kan till exempel vara en föreläsningsliknande föreställning (där en aktör utför vetenskapliga experiment och förklarar vetenskapen bakom dessa); det kan också mer likna en pjäs på en scen med utklädda karaktärer som bland annat förklarar vetenskapliga fenomen. Alternativt kan det likna en mime - en show med en rad experiment och utan några ord alls. Gemensamt för de flesta föreställningarna av den här sorten är att de vanligtvis har minst en ledande karaktär eller facilitator och ett mer specifikt vetenskapligt ämne kring vilket showen är byggd och som förklaras verbalt eller visuellt.

De första stegen mot att skapa en egen vetenskapsshow/ vetenskapsteater

En vetenskapsshow/vetenskapsteater är ett underhållande och engagerande sätt att förmedla vetenskapliga ämnen till människor i alla åldrar och kön, och att väcka intresse för forskning. Det kan vara utmanande att sätta upp en om du aldrig har gjort det tidigare eller inte har kunskap om hur du gör. Men med lite vägledning och tips från den här guiden kan det vara en rolig och meningsfull process. Det här kan enkelt göras som en del av ett skoluppdrag, i samarbete med en lokal ungdomsorganisation, ett science center eller volontärorganisation. Den här guiden syftar till att visa hur du kan organisera en vetenskapsshow/ vetenskapsteater i ett skolkontext, men alla tips och tricks kan också användas i andra lärande sammanhang.

 När du börjar planera är första steget att välja vem du ska samarbeta med – det är de som ska få det att hända. I skolan kan det vara hela klassen, en drama- eller forskningsklubb eller så kan du hänga upp affischer i skolan och bjuda in andra som vill vara med. Du behöver en grupp som du kan lita på, som kan utföra de uppgifter som behövs, så välj klokt! Det är också en bra idé att be andra lärare och föräldrar om hjälp. Beroende på produktionens storlek kan du behöva:

  • En regissör
  • En scentekniker (ljud och ljus)
  • En scenograf (ansvarig för det visuella uttrycket på scen, kostymer och rekvisita)
  • En manusförfattare
  • En som älskar forskning och experiment
  • Skådespelare
När du har satt ihop ditt team bör ni ha ett par möten för att ta fram idéer och diskutera dem. Ni bör också diskutera budget, schema, roller och andra saker som kan vara viktiga för hela genomförandet. Det enklaste sättet är att börja med att definiera ett tema, och vad som ska vara syftet med föreställningen (vad du verkligen vill berätta för publiken). Fundera sedan på vilka allmänna frågor du behöver ta reda på. Några viktiga saker att jobba vidare med är:

  • Showens tema och vilka ämnen det ska handla om eller förklara
  • Showens syfte (t.ex. att underhålla eller utbilda publiken, att skapa intresse för forskning, etc.)
  • Vilken publik showen kommer att riktas till och hur svårighetsgraden i innehållet ska anpassas (till barn, familjer etc.)
  • Vilket format showen ska ha. (T.ex. mimning, klassisk föreställning, musikal, komedi, gruppteater, dans, etc.)
  • Hur lång föreställningen ska vara?
  • En berättelse, eller en beskrivning, som förklarar vad som kommer att hända under showen (orsakerna och effekterna som får allt att hänga ihop så att en sak leder till en annan)
  • Ett urval av experiment som gör det lättare att förklara och förstå temat för showen

Tema - så här kan du välja ett tema och ta del av varför det är klokt att överhuvudtaget ha ett

Det är viktigt att ha ett tema; en inriktning. Det skapar ett ramverk som kopplar ihop alla experiment och andra aktiviteter till en helhetsupplevelse. Du bör välja ämne i början av processen. Allt annat kommer att byggas kring temat för att skapa en helhet (t.ex. berättelsen, experimenten, scenografin, etc.) När du har ett tema blir det lättare att bygga en berättelse och välja de experiment och andra aktiviteter du vill ha med. Teman kan vara väldigt olika. Det kan vara allt från fysikaliska och kemiska fenomen som eld, vatten, elektricitet, akustik eller optik. Eller så kan det handla om olika situationer - till exempel en känd historia, en brottsplats, tidsresor eller något annat du är nyfiken på. Välj något som du och ditt team tycker är coolt och blir inspirerade av - för ni kommer att arbeta med att göra föreställningen i flera veckor. Om du gör detta i skolan, se till att få innehållet godkänt i förväg.

Hur väljer vi ett tema rent praktiskt? Brainstorming fungerar ofta bra, och det får snabbt ner idéerna på papper. Ett sätt att göra detta är att be eleverna att skriva ner tre ämnen de gillar och är involverade i. Varje ämne skrivs på en post-it lapp, alla lappar hängs på väggen, sedan läser du idéerna högt och gruppen röstar på dem de gillar bäst.

Vem vänder vi oss till och varför?

Den här sortens underhållning passar som lustfyllt lärande för människor i alla åldrar. När du väljer ut det bästa sättet att presentera materialet är det möjligt att göra föreställningen rolig och informativ för flera åldersgrupper. Det som avgör hur bra föreställningen passar olika åldersgrupper är hur detaljerade förklaringarna till forskningen och begreppen blir. Du behöver ofta inte tänka så mycket på vilken nationalitet eller ålder publiken har; experiment och liknande aktiviteter kan vara väldigt intressanta och roliga att se även utan att den som tittar/upplever förstår allt som sägs. Publikens sammansättning har mer att göra med om du väljer en föreställning som är en sagoliknande barnshow, en lelektion i ett laboratorium för mellanstadieelever eller en stand-up-komedi för vuxna.

 Det kan finnas många bra skäl att starta en ç. Det kan vara att underhålla, att lära ut något, att ta itu med viktiga frågor, att använda det som en undervisningsmetod eller att göra forskningsämnen lättare att förstå. I skolsammanhang används vanligtvis vetenskapshower/ vetenskapsteater för att lära sig något och göra lärandet roligt och engagerande. Därför är det viktigt att tänka igenom syftet med föreställningen och hur du kan uppnå det - innan det sätter igång på riktigt.

Showens längd

En typisk vetenskapshow/vetenskapsteater varar från 20 till 40 minuter. Tänk på att en yngre publik har en kortare uthållighet, så du bör inte göra showen för lång; då riskerar du att tappa publikens uppmärksamhet mot slutet. (Läs mer om detta under plot och manus). Det kan också vara krävande för elever att genomföra längre shower. Naturligtvis finns det vetenskapshow/vetenskapsteater som varar längre än en timme och är lika engagerande för publiken, men det är alltid en stor sak att planera en lång show. Det kan lätt bli upprepande eller riskera att publiken blir trött mot slutet av föreställningen.

Leta alltid efter en god dynamik i framträdandet. Använd kontrasterande idéer för att göra föreställningen engagerande; det kan t ex finnas roliga och sorgliga inslag, buller och tystnad, mörker och ljus. En sådan här föreställning ska helst vara som en berg- och dalbana för publiken och ha en bra balans mellan både känslomässiga och intellektuella upplevelser.

Format

Det finns också ett antal olika format för att sätta upp en vetenskapshow/vetenskapsteater. Det kan vara experimentbaserat, det vill säga aktörerna presenterar experiment och kopplar dem till situationer eller metaforer. Det kan vara en föreställning med skådespelare som följer ett mycket specifikt manus om ett vetenskapligt ämne. Det kan vara en historia som berättas eller visas genom experiment, pantomime eller till och med en dans eller musikal. Alla som är involverade i processen kan delta i diskussionen tills beslutet om formatet är fattat. Detta kan också göras som en brainstormningsprocess, där deltagarna till sist röstar om formatet. 

Det är också möjligt att sätta upp en vetenskapshow online. Eller ett ljudspel - precis som det som finns på huvudsidan.

Plot och manus

Plot och manus är nödvändiga delar av arbetet, och så här kan du skapa dem.

Den röda tråden i berättelsen, handlingen, är resan du ska ta med publiken på. Det ger en struktur och ett framåtsyftande som gör det möjligt att sätta alla experiment i sammanhang och koppla samman dem med de viktigaste händelserna som händer i showen. Men hur kommer du på en bra plot? Många elever kan vara väldigt kreativa, så ge dem en chans att hitta sin inre dramatiker.

Det går också utmärkt att närma sig innehållet på ett mer strukturerat sätt. Tänk dig att temat du väljer är vatten. Det är ett stort ämne och du har stora möjligheter att välja mellan en mängd olika experiment. Ett exempel skulle kunna vara att starta showen genom att berätta om hur vatten har sitt ursprung på vår planet. Ett sätt att visa det med experiment är att sätta eld på en ballong fylld med väte, för att visa reaktionen mellan väte (H) och syre (O) i luften som skapar H2O i en kemisk reaktion. Därifrån kan du utforska de kemiska egenskaperna hos vatten och utföra några andra kemibaserade experiment. Sedan kan du gå vidare till fysiska egenskaper hos vatten som ytmotstånd eller värmekapacitet. Då förstår publiken hur det hänger ihop och de kan följa historien och har en större chans att komma ihåg några av de förklaringar de har fått. 

Det kanske enklaste sättet är att välja en föreställning som redan finns och lägga till vetenskapliga experiment i berättelsen. Till exempel sagan om den fula ankungen. Du kan ta handlingen från sagan, utveckla den till en föreställning och inkludera experiment mellan händelserna i berättelsen. 

När du väl har bestämt dig för en huvudberättelse är det bäst att skriva ner den tillsammans med kommentarer om experimenten (när de ska infogas), hur scenen ser ut (rekvisita, lampor), vem säger vad (dialog) osv; de instruktioner som hjälper dig att dokumentera och komma ihåg vad som kommer att hända och när det kommer att hända under showen. Med andra ord: Du skriver ett manus. Ett manus är ett dokument som skisserar alla historiens element: stämningar, det visuella, vad som görs och vad som sägs. Manuset kan skrivas i samarbete med teamet och kan ges som ett uppdrag till en av eleverna (efter att alla har kommit överens om huvudberättelsen och de viktigaste händelserna som ska hända). Om eleverna är för unga för att skriva manus kan läraren vara ansvarig för det. 

När manuset är klart ger du det en bra och "catchy" titel. Showens titel bör säga något om temat, eller åtminstone antyda vad det handlar om, och se till att publiken blir nyfiken i förväg.

Scenografi - så här fungerar det och så kan det ordnas på ett kreativt sätt

Scenografi är konsten att skapa scenmiljöer och stämningar. Alla vetenskapsshower är unika, och det är viktigt att skapa en unik atmosfär för just din show. För att det ska sticka ut från en presentation eller föreläsning måste du lägga tid på det visuella uttrycket på scenen och i skådespelarnas dräkter. Här är några saker att tänka på när du förbereder dig för vetenskapshowen.

 Scen och plats
Välj en plats som har tillräckligt med utrymme både scenutrymme och publik. Det måste också finnas så mycket plats att det är säkert att utföra experimenten. Scenen behöver inte vara en klassisk teaterscen. Scenen kan vara mitt i publiken eller bestå av många små "scenöar" på olika platser i rummet.

Ljus.
Se till att det finns bra ljus på scenen, så att föreställningen syns bra från både första som från sista raden bland publiken. Förutom strålkastare som lyser upp scenen är det också viktigt att ha bra bakljus. Detta medför att rummet inte verkar "platt", och skapar ett mer naturligt intryck av vad som händer på scenen. Om lågor används i något av experimenten, var noga med att dimma lamporna på scenen så att publiken verkligen kan se lågorna. Om du har någon som är belysningsansvarig i teamet (belysningstekniker) måste de ha fått veta rätt ordning på experimenten och annat innehåll innan showen, så att de vet när de ska ha full belysning och när lamporna måste dämpas.

Kostymer
Alla karaktärer måste vara klädda/utrustade på ett sådant sätt att publiken förstår vem de är. Det kan vara med en hel kostym, med en speciell rekvisita eller med något litet som en mask eller hatt, eller kanske bara genom färgen på deras kläder (t.ex. gröna kläder till en larv). När du väljer kostymer för karaktärerna som ska utföra experiment, se till att dräkterna uppfyller säkerhetskraven (är enkla att ta av, inte har fladdrande delar eller är av brandfarligt tyg). Använd alltid skyddsutrustning som en del av kostymen (t.ex. handskar och skyddsglasögon). Kom också ihåg att kostymen inte får göra det svårt för skådespelaren att gå eller utföra andra rörelser på scenen, och är i linje med andra säkerhetskrav. Läs mer om detta under Säkerhet – genom ett bra säkerhetstänk blir det säkert både för de på scenen och de som tittar.

Scendesign
Att ha en väldesignad scen betyder mycket för den estetiska upplevelsen. Det är också viktigt att scenen uppfyller säkerhetskraven och inte begränsar rörelsefriheten för dem som står på den. Vilka dekorationer och rekvisita du har på scenen beror förstås på showens tema, men tänk på att allt på scenen ska ha en funktion och ge berättelsen stöd och tydlighet. Bra dekorationer och rekvisita kommer att öka engagemanget från publiken och gör hela upplevelsen mer minnesvärd (särskilt när föreställningen är för barn). När draperiet dras åt sidan och amporna tänds är scenen det första publiken ser. Därför spelar scendesignen en avgörande roll. Vi vet alla att det är de första intrycken räknas, så var varsam och noggrann när du utformar scenen för föreställningen.

Experiment och hur man gör dem till en del av berättelsen

När temat för föreställningen är bestämt är det dags att välja experiment som ska ingå, och de ska passa bra in i handlingen. Ibland kan det vara lättare att göra en lista över olika experiment som passar temat (med hjälp av t ex Google och YouTube) och sedan organisera dem efter vad de har gemensamt. Om ditt ämne till exempel är psykologi och du hittar experiment som lurar ögat eller förmågan till uppmärksamhet, eller utmanar minnet eller förmågan att uppfatta, kan du försöka begränsa urvalet och t.ex. göra hjärnan till ett tema. Eller så kan du försöka hitta en gemensam grund mellan alla experiment, sätta dem i god ordning och utveckla berättelsen utifrån det.

Ett annat alternativ är att börja med att bygga upp berättelsen, välja scener där det är lämpligt att inkludera experiment och sedan hitta experiment som visar det som man vill. Om du till exempel sätter upp sagan om de tre små grisarna kan det vara lämpligt att inkludera ett experiment varje gång grisarna bygger ett hus (med de material som grisarna använder för att bygga huset). Sedan kan du visa vad som händer när den stora fula vargen försöker blåsa ner husen, och förklara varför det händer och vad som får husen att kollapsa (eller inte kollapsa). När vargen klättrar ner i skorstenen och tar eld kan du utföra ett experiment med eld och förklara varför den börjar brinna (vad behövs för att det ska uppstå eld). 

Det finns i princip inga gränser för vilken typ av experiment som kan ingå i showen. Se bara till att de är säkra att utföra och inte kostar mer än du har budget för i kemikalier och material etc.

Säkerhet - så är både du och publiken säker

Detta är det absolut viktigaste! Föreställningen måste alltid framföras i en säker miljö, och publiken måste placeras tillräckligt långt från scenen. Hur långt är tillräckligt långt? Det beror på experimenten. Om föreställningen handlar om t ex akustik kan publiken sitta närmare scenen, men om du ska sätta eld på stora propanfyllda ballonger måste publiken vara långt ifrån.

 Om du ska sätta upp föreställningen på en okänd plats (t.ex. på en annan skola) är det viktigt att noga ta reda på förutsättningarna innan experimenten ska utföras. Om eld och öppen låga används, se upp för gardiner och material av trä och flytta det utom räckhåll innan showen startar.

Innan du utför dina experiment, se till att du behärskar dem så noga som möjligt och se till att alla inblandade (både de som ska utföra experimenten och andra som kommer att stå på scenen) vet precis vad som ska hända. Alla måste vara medvetna om riskerna och hur de ska hantera eventuella olyckor om något händer. Alla måste ha god kännedom om de ev kemikalier som används, de reaktioner som kommer att och de risker som finns. De som arbetar med kemikalier och medverkar på scenen bör alltid ha på sig labrock, skyddshandskar och skyddsglasögon. Om de som agerar på scenen utstrålar trygghet kommer publiken också att känna sig trygg. Om de på scenen ser ut som om de inte vet vad de gör kommer publiken också att vara osäker; en osäkerhet som kan förta den positiva upplevelsen.

Läs mer om säkerhet i kemiinriktade aktiviteter: https://www.youtube.com/watch?v=ftACSEJ6DZA

Repetition och övning

Övning ger färdighet! Ju mer eleverna övar, desto mer självförtroende får de på scenen. Och ju mer självförtroende de har på scenen, desto mindre stressande blir det för dem att genomföra showen - och roligare för publiken. Dramaövningar och motsvarande aktiviteter är ofta ett bra sätt att träna eleverna i att bli mer bekväma i varandras sällskap.

En enkel och rolig dramaövning som du kan använda för att värma upp kallas spegelspel. Sätt eleverna i par och be varje par välja en ledare. Ledaren rör sig långsamt i olika rörelser medan följaren imiterar rörelsen samtidigt. Denna interaktion kräver koncentration, eftersom den ska kunna utföras så att det är svårt för dem som tittar på att förstå vem som leder och som följer.

En mer avancerad dramaövning är "Change channel". Här väljs två till fyra elever ut. De får börja agera i en utvald scen (som livvakter som räddar någon från att drunkna). När du ropar «Action! » startar eleverna innehållet. När de har börjat kan du när som helst ropa "Frys! »Och då måste hela scenen stanna upp. Nu kommer en ny frivillig deltagare in. Den frivillige knackar på axeln till en av eleverna på scenen, och denne måste gå och sätta sig. Därefter tar byter den frivillige plats med den som blev knackad på axeln. När detta är gjort ropar du "Action!" på nytt. Personen som kom in måste nu starta en helt ny scen, med ett annat innehåll, bara utifrån den position de andra aktörerna är i. De andra måste improvisera och gå med i den nya scenen. Varje gång du ropar "Frys!" kommer en ny elev in som ersättare och en ny scen startar.

Efter uppvärmningsövningarna kan repetition av repliker, scenförflyttningar och experiment börja. Det viktigaste är att tillfälle ges till riktigt goda förberedelser. Se till att eleverna får testa alla experiment flera gånger före den riktiga showen. Om det finns möjlighet att repetera precis hela föreställningen utan publik närvarande är det bra, eftersom skådespelarna då får möjlighet att bekanta sig med flödet genom hela föreställningen och på så vis kommer att känna sig tryggare och mer avslappnade.

En av de största utmaningarna för eleverna är att lära sig sina repliker utantill (om det inte är en föreställning utan ord) och i vilken ordning allt ska göras. För att underlätta inlärningen kan högläsning av repliker i par vara en bra övning. Att ge alla uppgiften att i manuset välja ut de svåraste delarna och sedan jobba lite extra med dem tillsammans är en god idé likaväl som att låta eleverna spela in sina repliker när de själva läser dem innantill och sedan lyssna till och öva på dem många gånger.

Marknadsföring

Glöm inte bort marknadsföringen! När så mycket hårt arbete har lagts ner på att utveckla en alldeles egen show är det ju synd om inte många kommer för att se den. Låt gärna en speciell marknadsföringsgrupp göra affischer och/eller broschyrer som kan användas för att göra showen känd för många. Häng upp affischer på anslagstavlor i skolan eller över hela stan. Se bara till att det är tillåtet att hänga affischer på de ställen ni har inplanerade. På vissa ställen krävs det tillstånd. Det är också en bra idé att annonsera ert framträdande i sociala medier.

Premiären

Dubbelkolla allt innan det är dags:

  • Ljus
  • Scen
  • Ljud (vid användning av ljudeffekter eller musik)
  • Utrustning för alla experiment
  • Säkerhetsrutiner
  • Publikplatser
 Den allra första showen brukar innebära en stor anspänning för skådespelarna, så se till att alla har övat tillräckligt. De som är med bör också vara förberedda på att det kan komma att bli nödvändigt med mindre improvisationer under föreställningen. Det kan ju vara så att ett t ex ett experiment inte går precis som planerat. Ett experiment som går fel kan till exempel förvandlas till ett skämt, eller tas om igen. Var alltså noga med att tänka igenom detta under övningarna. Påminn alla om att det är okej att allt inte alltid går som planerat. Det viktigaste är att kunna behålla sitt lugn och lita på att det kommer att gå bra - då kommer publiken att vara på din sida oavsett vad som händer.

Några tips till skådespelarna inför föreställningen:

  • Var alltid väl förberedd! Bra förberedelser ger självförtroende på scenen.
  • Lär känna varandra ordentligt innan ni ska agera tillsammans. Ju bättre du mår och ju roligare ni har tillsammans, desto större frihet finns det.
  • Slappna av, men var fokuserad på uppgiften.
  • Överdriv inte eller försök att göra allt på en gång.
  • Låt improvisationen begränsas till reaktioner på oväntade saker som händer.
  • Gör uppvärmningsövningar för rösten innan ni börjar.
  • Se till att publiken kan se och höra dig på ett bra sätt när du står på scenen.
  • Tänk på att publiken följer dina ögonrörelser. Det du ser ser de också.
  • Var inte ironisk eller sarkastisk mot andra. Det är lätt att tappa publikens sympati för dig, och nästan omöjligt att få tillbaka det.